SVAAAR...
Kategori: jag skriver av mig
Om ni vill läsa vad hon skrev så klicka er in här: http://juliaremming.blogspot.com/2010/11/sockerpullan-is-back-or.html#links
-
I för sig så skulle de känts bättre att snacka om de men aja..
Andra kanske tänker likadant, men jag vill inte bråka.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
JAAAAAAAAAA jag skriver jätte mycket om hur mycket jag saknar tiden förr, och jag menar det. Förlåt om det har blivit tjatigt om det.. Men jag tänker mycke så, för då hände alltid något. Jag satt nästan aldrig hemma. Vad gör jag nu?
Jo jag spenderar mina dagar, hemma, på mitt rum, framför datan, som ett jävla mobboffer. Jag hatar att sitta hemma och låta timmarna vandra förbi. Nästan att skolan är roligare än de. Jag säger inte att det är någons fel, verkligen inte. men jag ska bara försöka beskriva varför.
Vet inte riktigt hur jag ska skriva bara...
Men nu har jag liksom mer tid över till att hitta fel, till att klaga, ha tråkigt & typ tänka... Då blir de ju så, att man tänker tillbaka? Jag har verkligen inte sagt eller menat att du är en dålig vän för jag skriver mycket om hur jag saknar tiden förr. Förlåt om du har missuppfattat de så. Jag älskar dig, och jag fejkar inte leenden när jag är med dig. Jag skrattar på riktigt, från mitt hjärta.
Sen skrev du också att jag inte pratar med dig om hur jag mår ellenåt längre, jag pratar inte med någon om hur jag mår. Jag gillar älskar att skriva av mig på bloggen, känner mig inte tjatig då. Finner inget vettigt i att prata ut med/till någon längre, det är liksom mina problem, antagligen mitt fel, varför ska jag gå till mina vänner och klaga på hur jag har det då? Jag vill inte besvära andra, skriver jag det på bloggen förväntar jag mig inte precis någon att prata med mig? Men ingen anar hur allt har förendrats sen förr, nu tänker du/ni säker "åh nu kommer de igen", men seriöst. Det är mycket privat som jag helst inte vill skriva ut på bloggen för jag inte vill acceptera de för mig själv och jag kan säga de till dig om du nu vill veta istället. Men det är mer än bara tider jag saknar, jag saknar relationerna till mina vänner.. Nu har jag dig (Julia), Alma och Frida typ... Jag har inte sagt att någon av er är dåliga vänner för jag inte har det som förr. Jag är jätte glad innerst inne när jag väl är med er, men hur ofta är det? Jag känner mig ensam. Jag är ganska ensam. Ta inte åt dig för de är inte riktat mot dig, att du ska känna att det är ditt fel på något sett?
Vad mer ska jag skriva? Vad mer ska jag göra? Hur ska jag göra? Hur ska jag tänka? Hur ska jag bete mig? Vad ska jag göra? Svara på frågorna, istället för att klaga via din blogg till mig.. För jag kan inte hjälpa detta, inte du heller, tror inte någon kan. Eller jo, någon, men vet inte vem.
Men nu har jag liksom mer tid över till att hitta fel, till att klaga, ha tråkigt & typ tänka... Då blir de ju så, att man tänker tillbaka? Jag har verkligen inte sagt eller menat att du är en dålig vän för jag skriver mycket om hur jag saknar tiden förr. Förlåt om du har missuppfattat de så. Jag älskar dig, och jag fejkar inte leenden när jag är med dig. Jag skrattar på riktigt, från mitt hjärta.
Sen skrev du också att jag inte pratar med dig om hur jag mår ellenåt längre, jag pratar inte med någon om hur jag mår. Jag gillar älskar att skriva av mig på bloggen, känner mig inte tjatig då. Finner inget vettigt i att prata ut med/till någon längre, det är liksom mina problem, antagligen mitt fel, varför ska jag gå till mina vänner och klaga på hur jag har det då? Jag vill inte besvära andra, skriver jag det på bloggen förväntar jag mig inte precis någon att prata med mig? Men ingen anar hur allt har förendrats sen förr, nu tänker du/ni säker "åh nu kommer de igen", men seriöst. Det är mycket privat som jag helst inte vill skriva ut på bloggen för jag inte vill acceptera de för mig själv och jag kan säga de till dig om du nu vill veta istället. Men det är mer än bara tider jag saknar, jag saknar relationerna till mina vänner.. Nu har jag dig (Julia), Alma och Frida typ... Jag har inte sagt att någon av er är dåliga vänner för jag inte har det som förr. Jag är jätte glad innerst inne när jag väl är med er, men hur ofta är det? Jag känner mig ensam. Jag är ganska ensam. Ta inte åt dig för de är inte riktat mot dig, att du ska känna att det är ditt fel på något sett?
Vad mer ska jag skriva? Vad mer ska jag göra? Hur ska jag göra? Hur ska jag tänka? Hur ska jag bete mig? Vad ska jag göra? Svara på frågorna, istället för att klaga via din blogg till mig.. För jag kan inte hjälpa detta, inte du heller, tror inte någon kan. Eller jo, någon, men vet inte vem.
jaja skit i bilden, någon bild behövdes iaf..
